Marianne Södergrens f. Lindström släkt

Ur protokoll från bergsting 9 februari 1666, hållet i Skinnskatteberg:
Christer Christersson uppå sin brodhers Hr Måns Christerssons wägn. med skriftelig fulmakt af datto Ramnäs den 7 feb. innewarande åhr, klagar på een hans hammarsmed be:dh Johan Skiönbergh som smidt åth honom wijdh Boockhammar förmedelst sin Br. insinuerade Libet såledhes som fölier nl.: A:o 1665 d. 9 Xber hafwer Måns Christiersson kommitt til Bockhammar att besee huru med wärket tilstod och ibland annatt sedan han hälsat på dhe andra sine smeder Anders och såhl. deras järn beseet etc. är han ifrån dhem til Skiönbergh gången, hälsandes på honom med handräckningh och dher hoos frågandes huru det går och smijdha. Sw. Skiönbergh: iag står och suggar smijdhet bort bådhe järn och kohl, därpå han honom intet swarade uthan gick til att besee hans järn huru dhed war smijdt. Kom så åter ifrån järnposten til honom igen, då han säger til smeden, I säger att I står nu och suggar och smijder bort både järn och kohl män när wattn är så gåå i och slänta. Sw. Skönberg strax Christiersson att han lög refererandes dett ordet många gång, nl. att han lögh. Sw. Måns: Jagh talar sanningh och liuger intet. där til Skönbergh sammaledes nekat, och sagdt ändå att han lugit, hafwer altså till sine ords mehra bekräftande refererat sig in på Skiönbergs egne drängar, som näst förleedne sommar wiste om hans försummelse att referera, tÿ den tijden tå han i smedian kom, hade Skiönbergh och gjordt fyr äfwen, då hafw. han sagt til hans drängar, hwarföör smijder icke Skiönbergh, heller feelar dedh på wattn, el. är något annat som hindrar. Sw. drängiarna: ded är intet förste gången som han dhedh brukat hafwer, feelar intet, hwilkas ord, han til Skönbergh sadhe. Sw. Skönbergh att bådhe han och hans drängiar lugitt, och til öfwerflöd sadhe han att Måns lögh, ded drängiarna icke så för honom hade sagdt som han nu säger. där till hafwer Måns swarat att han sagdt sant, emedan han sielff Fanteboodammen beseedt att wattn war nogh, så att drängiarna eij behöffdhe liuga, Män efter han så otijdigt och sin husbonde jämpt och sampt läcktade, steegh in åth honom och till obstinatheth hafwandes på sig hatten, nödgadhes altså gifwa honom een slängh öfwer rÿggen med kiäppen så att han gick sönder. då han Skiönbergh strax in furio med stoora järnspettet som han spetsade in med ströck honom i bringan så att han måste til gålfwet. därpå han cito fölgde efter och fick honom i håret, och så mÿckit han fick uthi tog han med sig; Och där hans broder Christier icke så närwarit hade honom skammeligen tracterat., och til effwentÿrs kanskee lijfwet afhändt aldenstund han brutit uth med dhesse orden, nl. att det är bättre döö än skamligen leffwa. Til att besanna dhenne sijn framstälte och andragne klagomåhl, inlade han uthi Rätten Skönbergs mästerswäns Carel Larss. attestatum som slagsmåhlet bewistat daterat Bockhammar d. 25 jan., hwilket aff godesmän som hans bekiännelse hört underskrifwitt och nu inför rätta af dhen beswärit är, sist och ÿtterst til att bewisa at på wattn intet mangel warit, ja att smeden Skönbergh flere uthräckningar hafwer om dagen kunnat giöra änsom af honom giorde äro, där han eliest weelat flitig warit, inlade han een wittnesskrift gifwin af Skiönbergs mästerswän Hans Kÿhle datterat Bockhammar den 4 feb. 1666, hwilken iämwähl af gode män som hans bekiännelse afhört underskrifwin ähr och nu inför Rätta besworin. Item gafs och wijdh handen een attest, datterat Killinge hammar 30 jan. af Bruksförwaltaren Frans Bruun som sin hammar nedanför Bockhammar belägin hafw. hwilken drifwes med alt ett wattn som ifrån ell. undan berörde hamrar kommer dhen sålundha lijdher, att honom intet wattn förledit åhr 1665 manglat oftare än ded wijdh Bockhammar är förhållit, och sÿnnerlige 14 dag. för Oloffsmesse, hwilken förhållningh skall sig wijdh öffre hammaren dher Skönbergh smidt förordsakatt.

Oppå förskrefne smedens husbondes andragne klagomåhl tilfrågades smeden Skönberg hwad han swara wille. Sw. Skiönbergh: Jag bekiänner af husbonden med handräckningh wara hälsatt och tilfrågatt huru dhed går, hwarpå är aff migh swarat, Gudh weet iag står här och steeker mitt kohl och järn som iag skall swara före går åth, der med gick husbonden ifrån migh /: som han säger, til järnposten, emedlertijdh står hans Br. Christieren och talar med migh, kommer så åter husbonden til migh igen säijandes, I säger att I står och suggar och smijder bort kohl och järn, män när wattnet är gå i och slänta. Rs. Sköngbergh: Gudh weet husbonde iag achtar på wattnet nogh, iagh går hwar afton och slår igän wattnet, och achtar dädh bästa iag kan, därpå swarar husbonden, edra egna drängiar säija nu att på wattn ähr intet feehl, hwarsom i icke wore försummeligh att smijdha, dertill jagh swarar om mijne drängiar thet sagdt så ähr ded löngen, då säger husbonden til migh igän, må iag intet wara så trowärdigh som du, iagh hafwer sagdt sant för mången ehrlig man, och skall säija för digh, Jagh hafwer sielff warit och beseedt dammen, hwad förråd dhed ähr på wattn, därpå fölgde att Skönbergh bleff slagen med kiäppen öfwer rÿggen att han gick sönder, Skönbergh består att han slagitt med järnspettet igän, rijfwitt hår af husbonden sijn etc. Förb:te smed Skönbergh inlade sin mesterswäns Carel Larssons witnesskrift datterat Bockhammar d. 9 Xber 1665 hwar med han bewijsa wille att slagsmåhlet något annorlunda sigh tildargit och affluppitt, än angifwit, män såsom af denne attest han sin mäster gifwitt såwähl som dhen andre Måns Christiersson bekommitt och sedermehra besworen klarligen sig see låter, att mästerswennen Carel warit twetalig. Tÿ kunde Rätten honom intet approbera , uthan ehrkiendes falsk wara äfwen och på lijka sätt den han af Hans Kÿhle bekommitt datterat Wästerfleena den 30 Xber 1665, hwilken om mangel på wattn är twertemot den han gifwitt Christiersson och nu sedermehra inför Rätta besworen.

Resolut: Uthaff inlefwererade skiähl som finnas in actis, aff Gode män beseedt och därpå föliande noga ransakningh, profwar Rätten skäligt att Johan Skiönbergh som sin husbonde slagitt hafwer blifwa fäld till edsöresbrått aff 40 R Smt att plichta, orkar han eij bothen, löpe efter strafordningen gattulopp. Carel Larsson och Hans Kÿhle som uthgifwit til begge parterne sina witnesskrifter, den eene emot dhen andra borde billigt bötha hwarsin 40 RSr? Smt: män för Rättens förböhn skontes med 4 dÿngens häkte hwardera.